Ekeby förr i tiden - Lärling på Bruket

Av Tore Lind (Favorit i repris från Ekebyposten nr 3 (eller 2) 1987)

Detta har min pappa berättat. Min pappa började som 12-åring, 1896, att arbeta vid Uppsala-Ekeby. Bolaget anställde inte lärlingar, utan det var de etablerade kakelugnsmakarna, som tog sig an en pojke för att lära honom yrket. Kakelugnsmakaren skulle under en treårsperiod lära ut yrket, men också föda och klä lärlingen, samt hålla honom med husrum.


Arbetet började kl 6

Pappas läromästare bodde vid Hässelbypark, så det blev en ganska lång väg att gå varje morgon och kväll. Mästarens bostad var ganska liten och han hade en stor familj. Min pappa fick ganska säkert överta kläder efter de barnen som vuxit ur sina plagg. Arbetet började klockan 6.00, så pappa fick gå hemifrån klockan 4.00 för att hinna elda en kamin och få litet varmt innan mästaren kom.


Kakelugnsformar

För att bli kakelugnsmakare måste man först lära sig att göra en form - en för varje kakel. Dessa gjordes av gips, och kunde användas flera gånger om mönstret passade. Kakelugnar och spisar hade i allmänhet ett mönster på utsidan. Det kunde vara blomrankor, duvor eller liknande. För att dessa mönster skulle komma fram måste formen göras omvänd. Den lera som då användes hade då genomgått en massa processer som att vattnas och siktas. Leran måste ha en vissmjukhetsgrad för att kunna bearbetas. Med tummar och fingrar måste leran arbetas in i det mönster som fanns - för att sedan när formen togs bort så skulle det inte finnas några ojämnheter. Arbetet var tungt och kändes mest i händer, underarmar och rygg.


Kakelugn



Örbyhus slott - gesällprov

När de första tre åren var slut kom bolagets disponent André och frågade om min pappa var slutlärd. Då mästaren svarade att det var klart, fick pappa till uppgift att göra en ugn till Örbyhus slott. Tillsammans med mästaren åkte han till Örbyhus och satte upp den. Det måste vara ett dragsystem som fungerade, och ugnen måste kunna värma. När han sedan vid hemkomsten fick detta gesällprov godkänt, fick han sitt första egna arbete.


Stjärnhovs slott - första arbetet

Han skulle tillverka femton kakelugnar till Stjärnhovs slott i Sörmland. Arbetet gjordes på Ekebybruk. När kakelugnarna var färdiga - brända, glaserade och packade i halm - kördes de med häst och vagn till hamnen i Uppsala. Därifrån transporterades de till Strängnäs. Där mötte bönder som arbetade vid slottet, och som förde godset till Stjärnhov.


Två och ett halvt år oavlönad

Godsherren på slottet tog inget ansvar för pappa. Han fick ordna med mat och husrum själv. Han bodde hos någon bonde, men fick då också hjälpa honom med olika sysslor för att på så sätt betala för mat och husrum. När arbetet var klart - efter två och ett halvt år - började hemfärden. Med olika hästskjutsar kom han till Strängnäs. Sedan arbetade han på en skuta, som skulle till Sigtuna. För detta arbete fick han en kagge salt strömming.
      Med papper från godsherren på Stjärnhovs slott - som godkände arbetet - kom sedan pappa till Uppsala och Ekebybruk. Av disponent André fick då pappa betalt - för ett arbete som tagit två och ett halvt år. Arbetsmarknaden har blivit bättre sedan dess.

(Tore Lind föddes 1914 i Ekeby. Det hus han föddes och växte upp i kallades då för "Verkarn". Huset finns kvar och är det ombyggda tegelhuset i Samfälligheten Krukan intill Disponentvillan.)


Historik översikt